En interaktiv enmansdockteater
Spelad och producerad av Caroline Galas
Fyra skogsdjur behöver publikens hjälp när de stöter på svårigheter eller hamnar i konflikt med varandra. Detta dramatiseras i kombination med sång och andra roligheter.
“Den här teatern är så rolig!”
Utropade ett barn mitt i en föreställning som spelades på förskolan Chrysoliten
“Jag vill vara med dig och teatern hela dagen, kommer du imorgon också“
Sa ett barn efter en föreställning på Bagarsjöns förskola
“Du vet verkligen vad barn tycker är roligt”
Sa en pedagog på förskolan Stenkolet
“Det är bra att barnen får vara med och tycka och tänka“
Sa en pedagog på förskolan Chrysoliten
När jag har spelat teatern för en förskoleavdelning så får varje avdelning en folder som innehåller frågor och övningar som barngruppen kan jobba vidare med efter föreställningen.
De senaste föreställningarna
Chrysolitens förskola i Saltsjö-Boo
Källans Förskola i Saltsjö-Boo
Bagarsjöns förskola i Saltsjö-Boo
Förskolan Stenkolet på Södermalm
Hur allt startade
En dag i september 2017, då jag vikarierade på en förskola i Huddinge, fick jag plötsligt idén att spela dockteater för barnen. Jag visste att det fanns några handdockor och leksaker på förskolan som jag skulle kunna använda. Föreställningen innehöll tre konflikter där barnen fick vara med och bestämma hur konflikterna skulle lösas. Från början var tanken att jag bara skulle spela inför en avdelning. Men det blev istället tre föreställningar. En för varje storbarnsavdelning på förskolan.
Jag hade aldrig trott att det skulle vara så roligt att spela dockteater. Barnen var engagerade under hela föreställningarna och några pedagoger jobbade sedan vidare med teater och konflikthantering inne på avdelningarna. Det blev så lyckat att jag tänkte att det här skulle vara kul att fortsätta med. Kanske skulle jag kunna åka runt med en dockteater till olika förskolor och uppträda.
Jag var under den här tiden gravid och jag hade en föräldraledighet och en senare pandemi som väntade. En dröm om att bygga upp en dockteater tog en lång paus.
Bob Hansson och Carl Einar Hekner
Under vintern 2021 såg jag Bob Hansson och Carl Einar Hekner framträda. De båda känns väldigt avslappnade på scen under sina framträdanden. Trotts deras suveräna sätt att framträda på, fick jag känslan att jag också skulle kunna göra ett framträdande. Den press som jag lätt kan lägga på mig själv av bara tanken på att uppträda inför publik släppte lite. Jag som alltid tyckt att det var jobbigt att stå framför andra och prata. Inte minst när man skulle göra muntliga presentationer i skolan. Men med ett mer avslappnat och spontant sätt att se på det väcktes tanken på dockteatern upp igen.
Jag bestämde mig för att göra en dockteater och jag ville göra allt själv. Jag satte igång med att både virka handdockorna, bygga teaterscenen och tänka kring manuset samtidigt. Det som skulle hålla glädjen att skapa dockteatern vid liv var att den skulle vara spontan och rolig och att just göra allt samtidigt så att jag inte skulle tröttna på något moment och ge upp alltihop.
Handdockorna
Jag bestämde mig ganska fort för vilka djur som skulle få vara med i teatern. De skulle vara djur som tydligt skiljer sig ifrån varandra och jag ville ha skogsdjur. Namnet SKOGENS TEATER uppkom med tanken på vilka sorts djur som skulle vara med. För att skapa handdockorna tittade jag runt en hel del på nätet och tog inspiration från många olika mönster. Djuren skulle vara ungefär lika stora och ha sitt eget personliga uttryck. Jag började virka alla djur samtidigt. Jag har tidigare inte virkat särskilt mycket och jag hade inget bestämt mönster att gå efter. Men efter mycket tid med garn och virknål växte djuren sakta men säkert fram.
Scenen
Jag började byggandet av scenen genom att skissa på olika idéer. Det var viktigt att scenen skulle kunna fällas ihop och fraktas på cykelkärra samtidigt som den skulle vara stabil. Det var också viktig att få till några luckor så att djuren skulle kunna titta ut då och då, lite här och där. Jag ville ha en klassisk form på teatern och en röd sammetsridå. Jag valde att bygga den av Plywood. Det gick jättebra att få alla bitar tillskurna i varuhuset där jag köpt materialet. Jag hade då varken bil, cykelkärra eller möjlighet att frakta allt material på bussen. Så jag fick låna en lådcykel som jag nästan körde ner i ett dike med på vägen hem. Att cykla en sån stor lådcykel kommer jag aldrig göra om.
Målandet av teaterscenen var kul. Jag använde snickerifärger till det. Det skulle se ut som att några av skogens djur slagit sig ner för att titta på teatern. Jag gjorde först en lite skiss och sen en skiss i verklig storlek. Det var sedan den jag utgick ifrån när jag målade teatern.
Manus
Efter många vändor av idéer och tankar formades teaterns innehåll. En konflikt som spelades upp spontant på förskolan i Huddinge 2017, har bevarats och finns fortfarande kvar i manuset. Med min dotter tittade jag mycket på barnprogram och funderade kring vad som kan vara intressant och roligt för barn. Sen behövde jag bestämma mig: I vilken ordning ska scenerna komma? Vad är en bra blandning av roligheter och allvar? Vilka djur ska vara med i vilken scen? Hur ska allt gå till när jag bara är en person med två händer och fyra djur? Efter att jag funderat ut manusets grundstruktur skrev jag ner hela manuset. Manuset ligger till grund för vad som ska hända i teatern men det är inte något jag strikt går efter. Jag vill ha det spontant och kunna ta idéer och tankar från barnen i publiken in i framträdandet. Manuset utvecklas och göras om hela tiden efter nya idéer och tankar.
Rekvisita och sång
Allt i teatern är egengjort och så ville jag ha det även med rekvisitan. Det mesta blev virkat men polisbilen ville jag ha mer gedigen och det ska höras när den åker med sina hjul på scenen. Därför gjorde jag den i trä. Paraplyet valde jag att göra i papiré marse på ståltråd och garn lindat kring skaftet. Jag fick paraplyet lite svajighet och lite ojämnt och det tycker jag passar så bra in i teatern. Solglasögonen som grodan har är lite speciella. För att han ska kunna ha på sig dem finns det magneter fastsatta i grodans ögon och på solglasögonen.